Per-Axel Branner skådespelaren som väckte Sverige

Per-Axel Branner (1899 1975) var en av Sveriges viktigaste teaterledare. Han formade svensk teater genom sitt arbete på Dramaten, Svenska teatern och Nya teatern. Branners sätt att leda teatrar och utveckla unga skådespelare påverkar fortfarande hur vi arbetar på scenen idag.

En teaterledare som trodde på unga talanger

Branner började sin karriär som regissör på Dramaten 1921. Han såg möjligheter i skådespelare som andra missade helt enkelt. Vid Svenska teatern och senare på Nya teatern från 1940 byggde han systematiskt upp unga talanger.

Han arbetade nära med skådespelare som Eric Axel Söderberg. Branner gav dem roller som utmanade och utvecklade deras förmåga. Han litade på att de skulle växa i sitt arbete (och de gjorde det). År 1934 blev Branner ordförande i Svenska teaterförbundet, en post han höll i tio år. Det gav honom inflytande över hela svensk teaterscen.

Humanistisk ledarskap som förändrade teatern

Det som gjorde Branner speciell var hans sätt att behandla människor. Han skapade arbetsmiljöer där skådespelare kände sig trygga och respekterade. Branners ledarskap byggde på lyssning och verklig omsorg om teamet.

Han var inte rädd för innovation. Samtidigt bevarade han respekten för teaterkonsten själv. Den balansen mellan förnyelse och tradition blev hans märke. Branner visade att en teaterchef kunde vara både driven och mänsklig, utan att behöva välja mellan dem.

Det Branner lärt oss för dagens teater

Modern svensk teater kan lära mycket av Branners exempel. År 2023 besökte 4,5 miljoner människor teatrar i Sverige. Det visar att intresset för levande teater är starkt och att det finns en framtid för det här.

Dagens teatrar bör investera i samarbete mellan regissörer och skådespelare. Branners fokus på utbildning av unga talanger är mer relevant än någonsin. Många teatrar startar mentorprogram och utvecklingsprojekt inspirerade av hans arbete.

Experimentell teater behöver Branners humanistiska tankesätt. Vi kan våga testa nya former utan att glömma människorna bakom scenerna (det är ofta det viktigaste). Trygg arbetsmiljö, respekt och innovation tillsammans är Branners gåva till oss.

Hans arv handlar inte om nostalgia. Det handlar om att bygga en teater där talang kan blomstra och människor mår bra. Det behöver vi fortfarande.